Sjön

Vedevågs Badplats

 

 

 

 

Sikersvik vid Wedevågssjön
klubbhus
för SDUK under 2:a världskriget

 
 

På vårvintern 1941 hölls skidtävlingar med spår runt Österängen och Sikersvik. De båda kontrollanterna nedanför Oxberget är, fast vända ner mot tidtagaruret och startlistan : Sigrid Borg och Brita Gustavsson.Oxberget är beläget vid Bosjöbäckens utlopp,W-holm.

Snabbt förbi kontrollen vid Oxberget är, Eskil Andersson eller Thore Pettersson (båda var anmälda till start). Här följer spåret ett stycke, den gamla forvägen mot Näsby, som är utmärkt redan 1502, på Sten Sture d.ä.:s karta över färdvägar och värdshus/krogar.
 

Nu är kontrollen komplett! Lite försenad inskidar Kusken Karlssons sondotter Ulla-Britt (hon förblir sittande), till de båda andra kontrollörernas stora lättnad! Vi ser från vänster, stående (med tidtagaruret): Sigrid Borg och med startfältet i hand: Brita Gustavsson. 

Helt utpumpade efter rundan kring Sikersvik och utslängda i snön, skrattar Bore Karlsson och ”Vedevågarn´” Allan Andersson. Eller kom de försent till starten vid Österängen eller har de vurpat i den branta backen, ner från Oxberget? Leo Alderin filmade här i backen.
 

”Pust o stön” – damerna rättar till anletsdragen efter en tung match med kramsnön den här söndagsförmiddagen. ”Vilken valla sa WIF att vi skulle ta” ropar flickorna i kör! Kvartetten är fr.v.: Karin Hård, Helmy Gustavsson, Eivor Nydén och Dagny Pettersson.

Med Villa Tallebo, Järnvägsstationen och Tegelbruket i bakgrunden hittar vi denna kvartett 1942,  på Österängslandet vid uppförda Klubbhuset Sikersvik. Skorstensmuren säger sig Oscar Eriksson i Backa ha murat. Snickrat gjorde Thore, Lennart och Helge (?).
 

Klubbisterna samlade inne i Sikersvik, kanske en lördagskväll, med cykel komna runt Wedevågssjön. Förbi Sjöängsfallet, Simonstorp, Sjövik, Sjöfallet och fram förbi Österängen, där Erik Pettersson var bosatt (Dagnys far). Kanske alla var SDUK:are?

Den här bilden har Ruth Andersson kallat ”Avskedshippa”! Hon ses själv till höger i bild med maken Hilding dragspelandes. Säkert rodde de över sjön med dragspelat till Sikersvik, den här lördagskvällen? Skulle pojkarna dra på sig kronans kläder 1942? 
 

 

Med Klubbhuset Sikersvik i bakgrunden, tar sig den här kvartetten en vilopaus en sommardag 1942. Kanske har de nyss spacklat och målat med Wedevågs Stugfärg eller lackat lister med den berömda Webalfärgen? Hur som helst: Thore, Bergkvist, Brita, Elof.

 

 

 

Ruben Lindbergs vattenled anlades och invigdes för allmänheten sommaren 1982, för inbjuden press, BP och ÖK, deltog i premiärturen. Bandet klipptes av Fritidsnämndens konsulent för Kommunen, uppströms järnvägsbron i Arbogaån. Platsen för sjösättning av båtar med trailer anlades på 1970-talet av vattenskidklubben och Kommunen.
 

 

 

Vågarängens badbrygga blir platsen för en kaffepaus, sommaren 1982.Ruben Lindberg kliver vant iland från båten, på sin egen och syskonens födelseplats. TRÄNÄVRA var namnet på platsen förr, på den tiden då körväg saknades från Strömstorp och pappa August fick bruka en”pråm”när möbler och hästdragna redskap skulle flyttas hemöver.
 

 
 

Hängbron över vattendraget mot högstabodalandet, minns Ruben gärna! Pappa August fick uttjänta hisswirar från pappersbruket, snickrade två trätorn om 6 meter vardera och spände 60 meter över till andra sidan. Landförbindelse med affären och skolan i Högstaboda var ett faktum. Besöksantalet ökade till Vågaräng!      

      

 
 

Ankringsplatsen här är belägen mellan sjöarna Vågaren och Högstabodasjön. Tittar man på kartan från 1600-talet, hette båda sjöarna HÖGSTABOSJÖN och gårdarna närmast mot Bosjön tillhörde Kjeggleholm, senare enbart Hinseberg. Uppströms vid utloppet från Vågaren finns Svartviken och Ljungens stenar. Nedströms ”Reskan”!

 

 
 

Ruben Lindberg vilar ut på Riskhällen med en annan badbrygga i bakgrunden. Härnedanför ”lurar” det djupa Knophålet vars fiskerevar aldrig nått botten(?). Ovanför har Byalaget 3-BODA anlaggt sin badplats med bryggor och möjlighet att grilla. En behaglig högsommarsol inramar panoramat. Ruben tänker fram en dikt om fiske!      

 

 
 

Zingo smakar mumma den här heta julidagen. Den torra Reskhällen ger stadigt grepp för bara fötter! Förr badade och simmade Ruben här med sina systrar och bröder och han kände väl till vilka stengrund som doldes under vattenytan. Svinryggen var en buktig sten längre upp i vattenleden. Där brukade syskonen Lindberg vila sig efter simturen.

 

 
 

Arbetsbåten patrullerar av den gamla transportleden mellan Tegelbrukskajen i Wedevåg och Lastageplatsen, Åtorps Station, ovanför det översta vattenfallet i Frövi.

När vattendraget var isfritt om våren kom de plåtskodda träpråmarna igång med transporterna, ibland ända uppifrån Hörkenälven, med halvfabrikat av järn och manufaktur från Wedevåg-Kvarnbacka

 

 
 

Sommaren 1975 läggs kursen ut vid Björkeberga i Backa, Vedevåg, för en senare utfärd på den förr så betydelsefulla vattenvägen från flammande masugnar i norr, till utskeppningen från Arboga, mot Stockholm och de väntande havsgående fraktfartygen. ”Lotsen” Hans Eriksson, beskriver kursen genom grynnor och grund för Bertil Johansson.
 

 
 

, plötsligt, den 25 juli 1988(dagarna före Wedevågs 450-års Jubileum). ”Tre musketörer” selar på sig säkerhetsutrustningen för en sydlig seglats. Platsen är en av BeJo:s två pirer ut i sjön Vågaren som han själv kärrat ner från bortgrävningen av jord- och stenkullen som avgränsade bostadshuset med ladugården vid Björkeberga. Bertil, Nils o Lennart.
 

 
 

Förhoppningsvis helt oskadda kliver trion iland vid 300-meters vallen till Skjutbanan i Frövifors. Sju kilometer vattenväg har trafikerats och tack vare Ruben Lindbergs uppmarkering av stenar och berghällar, under vattenlinjen, klarades seglatsen galant!

Här sker förankring och inom synhåll har vi Pappersbruket helt nära. Vädret är gynnsamt.
 

 
 

Tryggt på läsidan av Skyttepaviljongen i Frövifors har Nils Gustavsson och Lennart Sävlundparkerat”. De avsmakar Greta Erikssons medhavda termoskaffe (även fotograf).

Ovetande om att uppströms, ett par stenkast härifrån, fanns avlastningsplatsen Åtorps station, ´lastagen´, dit det transporterade godset vattenvägen bars ner till Väringen.
 

 
 

Seglarsällskapet Albatross vid Sommarro, Vedevåg, arrangerade tillsammans med Byalaget 3-BODA, en ”vattenburen Safari” i juli 1993. Båt-”armadan” utgick från Tegelbrukskajen nedanför Snickartorp i Vedevåg och mellanlandar här vid Riskhällen, mitt emot Ruben Lindbergs föräldrahem Vågaräng. Rolf Jansson och Birger Johansson ses närmast kameran!       
                                       

 
 

Brita Palm och Anna-Greta Lundblad ler i kapp med högsommarsolen, alltmedan skepparn´Hans Eriksson lägger ut kursen, därbak. Ombord finns även (osynliga på bilden) Stig och Ulla Alderin som höll i kameran. Båten befinner sig i mellanpassagen till Vågaren och Högstabodasjön. De badande tillhör banvaktsstugan vid Åfallet, nära ”Reskan”.   
 

 
 

Så här majistätiskt skulle regalskeppet VASA kunna ha seglat omkring på världshaven, om inte OM hade varit . . . .                  

Alltnog! Ritningarna till ankarna finns kvar! Stensta järnbruk levererade året innan förlisningen, 28 st. av dessa till Marinen.

Källa:  Sören Klingnéus, lärare i historia och forskare vid Örebro Universitet.

 

 

Ritningen till ankare,avsett för bl.a.regalskeppet Wasa.

 
   
 

Vid bärgningen av föremål från regalskeppet, befanns mer än tio olika smiden, hänföras till några av bruken i Linde-och Nora bergslager.

 
   

Seglarsällskapet ALBATROSS som bildades 1979 vid Sommarro i Vedevåg kom till i första hand för att inspirera och syselsätta våra egna barn, som vid den här tidpunkten hade börjat skolan och skulle sysselsättas på fritid. Se vidare under rubriken SOMMARRO,  där en utförligare bildrevy passerar och mera utförligt presenterar verksamhetens omfattning och kvalitet. En som tagit segling lite mer på alvar är Roger Johansson som med sin egen

segelbåt trafikerar både Hjälmaren och Östersjön. -Roger var med och in-skolade en sommarledig göteborgsyngling några sommar vars morföräld-rar bebodde banvaktstugan, nära järnvägsstationen i Vedevåg. Från jolle-segling till brädsegling är steget inte så långt.Sedan Albatross börjat köpa in just brädsegel var det många som gick över från optimistjollesegling till >WINDSURF<. –och det gjorde denne Kålle-Kille. Senare kunde vi läsa på sportsidorna i Rikspressen att”våran”seglare som Roger lärt upp i Vedevåg gått och blivit VÄRDSMÄSTARE i BRÄDSEGLING ! TACK Roger för insatsen!  

 



Med 20 knop i 19 sekunder på sjön VÅGAREN.
O.B.S! : Det står Munkabodasjön på YouTube! Är fel!

 


vedevag.se ©