Vedevågs kyrka invigdes 1837 och ersatte då en tidigare träkyrka. Kyrkan överlämnades som gåva till Lindesbergs församling av Wedevågs Bruk 1916. Restaurerad och återvigd 1984. Bland kyrkans inventarier märks särskilt altarmålningen Christus Consolator av Gottfrid Kallstenius.

[Källa: Svenska kyrkan]

Ingemar Pettersson medverkar i Vedevåg.
Påpasslig fotograf här, var Sten  B. Norén.

Wedevågs  ”religiösa  arv”  och  framtida  ”kultplats”  på  1720-talet

Genom historiebeskrivningar på det tyska språket vet vi att områden för utvandring till den Europeiska kontinenten i större omfattning förekom på 100-talet efter Kristus. Redan under 300-talet ef.Kr. författas av dessa utvandrare en tidig bibel, på deras nu utdöda språk. Samma språk som en annan historisk bibel är författad på, nämligen den av svenskarna under 30-åriga kriget bortrövade från Prag;-”Djävulsbibeln”! Vissa grupperingar ur dessa ”Utvandrare” återkom till Norden på 300-talet, vägledda av sina, senare gudförklarade härförare,vi känner dem alla som Oden, Tor, Frö/Frej osv.

Att t.ex.Oden eller Odin verkligen förekom som en fysisk person bevisas ur Isländska och brittiska källor som var för sig redovisar en släkttavla för Oden som sträcker sig hela 50 generationer bakåt i tiden, alltså innan Oden själv var påtänkt och framfödd!

 

Wedevågs egentliga kristna arvedel i svensk historia sträcker sig tillbaka till vikingatiden. År 1.022 landstiger från engelsk mark misionären och aposteln David, i vär historiebeskrivning benämnd David av Munktorp. Här uppför han med hjälp av ett kristet bröderaskap ett kapell vid Mälaren och senare en klosterskola. David går tillsammans med sina lärljungar ut i landskapet Västmanland och till Dalarna på missioneringsturnéer i ett försök att kristna ”De vilda tavasterna”. En befolkning från trakterna kring finska viken lär enligt vissa källor ha dominerat Bergslagen under perioden fram till Medeltiden. Bevis av mänskliga aktiviteter häruppe återfinns hos arkeologerna med stenyxa från Björkasjön. 6.000 år, stenyxa från Vedevågssjön 4.000 år, 20-tal lågtekniska hyttor längs Sverkestaån daterade till år 360 f.Kr. David var föregångare till de senare prästerna och blev före sin död 1.066 den första biskopen i Västerås stift. Rom sände ombud att ”Hämta hem” hans kranium! I Vedevåg återfinns ett Medeltida arv i Prästängen dvs betesmark för boskap tillhörande prästerskapet i Lindesberg.Här var ”Fäbo” vid Klementsboda åt prästerna!

Wedevågs bidrag till katolska kyrkan bestod av ekonomiskt stöd vid uppförandet av Den Heliga Birgittas klosterkyrka i Vadstena. Behållningen som järnet inbringade från Koverboda Hytta, Båårs(läs Vängs) hytta och kanhända flera hyttor i närområdet bidrog till finanseringen av bygganmdet av den numera benämnda Blåkyrkan, invigd år 1430. Förflyttningar av människor, djur,  materiel och förnödenheter skedde längs sedan länge upptrampade stigar. Prästängen i Vedevåg är nämnd. Nästgårds finner vi Källängen, Sjöängen och Nyängen, säkert utmärkta betesmarker och ”oaser” med källfriskt vatten, framsprunget ur skogsrikets innandömen. Men det var det åtråvärda järnet som kyrkan ”skodde” sig på. Säkert var det också katolska munkar som var de allra första bergsmännen i området, vi vet under alla förhållanden att det var utländska munkar som förde hit konsten att göra tegel, ett mera hållbart byggnadsmaterial till kyrkor och framför allt ifall motståndare ville ”tutta på”! Den äldsta påträffade väggen i Lindesbergs kyrka bär spår av ”munkvarv”, ett murningssätt typiskt  de Medeltida munkarna.

Några minnesår i detta sammanhang:  Norske ”Sankt Olof” tillbringar vintern hos kung Sigtrygg i Närke, härskare på Skeppstaberg, före sitt Ryska fälttåg 1.029. På platsen är uppfört en stavkyrka till Sankt Olofs minne samt en källa där ortens barn än i dag döpes. Heliga Birgitta och maken gör 1339 sin pilgrimsvandring till Nidaros, Om vi antar att de utgick från Ulvåsa nära Alvastra kloster och intill Vadstena,borde de ha tagit vägen härförbi då de hade stark anknytning till Närke och konung Magnus Eriksson med makan Blanca av Namur när de vistades på Örebro hus o Kägleholm.

Birgitta var anställd hovdam på 1340-talet. Koverboda hytta omnämns år 1384 i brev.

KOLERAN gracerade som värst i Sverige åren 1834-1873. Svårast var tydligen en landsomfattande epedemi år 1853. Kolerakyrkogårdar är anlagda på en del platser detta år! Värst drabbades västkusten! Dödligheten var 50% (svårkontrollerad diaré)!

Kolerakyrkogården i Frövi, Näsby församling är från 1853. Här drabbades 23 personer. Alla var järnvägsbyggare från Västergötland, vilka nu vilar sin eviga sömn vid Hedvägen. Järnvägen de byggde var Köping-Hult (vår första) mot Vänern.

Koleran drabbade tydligen inte Wedevåg pga att bruksägaren E Cederborgh, först den 22 juni 1853 ansökte om tillstånd att ”insätta en ny begravningsplats”. Prästen C D Arosenius undertecknade det beviljade tillståndet den 19 juni 1853.

Margareta Claessotter, född 1796 i Köping blir den förste att jordfästas på Wedevåg 3. (ordningsnummer för kända begravningsplatser) den 17/4 1854. Hon var hustru till efterlevande torparen Carl Olsson, Sjöängen.

Fram till den 6/4 1941 fanns 82 personer begravda här (Kyrkv.Swen Abrahamsson skrev detta ur kyrkböckerna)

Anm.: Wedevåg 1. vid ”Nya Tegelbruket” kan vara offer för 1710-års pest, där 112 personer i Näsby (Frövi)dog. På Skottbackarna, RYA, finns ”Herrhagen”! Wedevåg 2  - är Lillöns begravningsplats i bruk 1804-18, eventuellt ännu längre, enligt Swen Abrahamsson!

Undervisning för barn och ungdom i Wedevåg-Qwarnbacka 1735.

Utöver namngivna källor medverkar: Margit Palmér - Walden med örebrouppgifter  ¤  Hans S Eriksson.
 

Enligt Fil.Dr. Sixten Rönnow 1944, tolkad av Kamrer Swen Abrahamson 1964 och 1968,i skrifterna Wedevågs Bruks Historia och Kyrkan Vedevåg, inrättades av Bruks-patron Hans Ehrenpreus d.y. 1935 en >>Barnaskola>> och ett kyrkligt Kapell i anslutning till Herrgården. Skolbyggnad kan vara den i dag benämda ”Gillestugan” invid f.d. Handelsträdgården intill Anexet, f.d. Brukskontoret. Kapellet antas ha varit beläget på den ehrenpreuska källaren, på vars båda ingångsdörrar applicerats plåtkulor från Qwarnbackas systerbruk Stensta 1695, av Hans Ehrenpreus d.ä. tillika vapenfaktor i Arboga, adlad 1694 med titeln överinspektör (1636-1711). 1730 års reglemente föreskrev att föräldrar och målsmän >>måtte tillse, att deras avkommor deltogo>>! Noteras bör, att redan  f ö r e  1735-års skola förekom undervisning,enligt S. Rönnow.
 

Dock fanns redan sen tidigare en barn- och ungdomsundervisning på bruket och möjligen i trakten. Riksrådet Axel Oxenstierna inbjuder 1641 Jan Komensky, den tidens främsta pedagog, till Sverige för att diskutera skolreformer. Han bosätter sig inom landet t.o.m. 1646 och utarbetar läroböcker som kom den svenska undervisningen till del. Komenskys lärofader var klosterpatern Rabbi Lööw i Prag, som präglats av långa lärotraditioner från klosterskolor. Jan Komensky eller Amos Comenius, högtidlighålls med jubiléer på orter där han varit verksam; - Läroverket i Västerås och Schola Carolina i Örebro. I Wedevåg omnäms 1675 klockaren Erik Ersson. - Just detta år saknar Linde-Wedevåg tjänstgörande kyrklig förrättare! (enligt S. Abrahamson) Kan Erik  Ersson ha varit både musikant och läromästare, dessutom?
 

Vid tidpunkten för Wedevågs Nya Skola, d.v.s. 1735-års skola, befanns Kyrkoherde Olof Aspman tillgänglig. Det sedan början av 1700-talet ingångna reglementet påbjöd >>att bruksfolkets barn skulle besöka barnaskolan – att lära läsa i bok och undervisas i deras kristendomsstycken>>. Skulle föräldrarna tredskas med skolgång-en, kunde bruksdirektören låta sätta dem i kistan. Den, kanske redan under 1600-talet, inrättade skolan beskrivs under flera räkenskapsår. Sålunda står skrivet i 1731-års bokslut att >>då skickades 900 dr till ”barnascholan” i Wedevåg>>. Även i 1739 års reglemente, uppgjort av statsmakterna, då Wedevåg inlöstes till kronan, omtalas skolan och plikten för varje hantverkare, som har barn i skolåldern, att låta dessa gå i denna skola. Enligt Nohrborg undervisades 1760 en större mängd ungdom av mäster.
 

1798 öppnade Joseph Lancaster i Southwark, en av Londons förstäder, en friskola för fattiga barn.1801 började han i sin skola tillämpa sitt eget system för undervisning, d.v.s. Lancastersystemet. Som i korthet är uppbyggt på att han :     - Indelar sin skola i 8 klasser, satte en skicklig elev i spetsen för varje, att som Monitör (Lärare) meddela de andra de kunskaper han bättre, eller i högre grad inhämtat. Med denna orginasa-tion kunde en (1) lärare, med lätthet undervisa och iordninghålla 500-1000 ungdomar.

Metoden blev epokgörande under namnet ”Växelundervisning”. Sin tillämpning här hos oss, inleddes 1822 av riksdagsman Anders Jakob Cnattingius, som var en tillskyndare för folkundervisningens höjande, inkallades som sekreterare i Sällskapet för växel-undervisningens befrämjande. Metoden erbjöds i Sverige-Norge f.r.om 1828.
 

Doktor S.Rönnow omnämner på sid. 240 i Wedevågs Bruks Historia, a t t  Lancaster-undervisning förekom i Wedevåg från 1837, alltså fem år före folkskolans införande, 1842. Att elevunderlaget var gott, förstår man när sockenstämman för Lindesberg, vid ett möte förordar att stadens skola förläggs till Wedevåg.- Större skolhus byggs 1866. 

Wedevågs Folkskola från 1866 kostade 6.660 kronor och byggdes av Kommunen. Den äldre skolbyggnaden, som fortfarande är bevarad vid Herrgården, bekostades med statsmedel på 1730-talet, då Wedevåg var inlöst till Staten. (mer fakta i artiklarna upptill och nedan) Bygg-FORM som nu äger fastigheten, har gjort utbyggnaden närmast. Den f.d. gymnastiksalen hyrs av Svenska Kyrkan som Församlingshem med verksamhet för asylsökande.            
Fotograf år 2000 var Simon Berglund

Wedevågs nästa skolhus uppfördes 1913 på en tomt som bruket upplät. Kommunen bekostade byggnaden med 30.000 kronor. Fyra lärosalar och två lägenheter för undervisande lärare. Dock samordandes skolgången i slutet av 1940-talet med Högstaboda och Rya skolor. Småskolan behölls lokalt, men från 3-6:e klass bussades barnen, om varandra.        
Fotograf år 2000 var Simon Berglund

När fotografen vänder sig, från 1913 års Skola, fångar kameran den åttkantiga Kyrkan i Wedevåg från 1837. Svagt till vänster skymtar 1866 års Skola. Omedelbart till höger uppe på en kulle är Klockstapeln belägen. Ytterligare något till höger finns Begravningsplatsen från 1853. Efter ett hundra år befanns lika många personer ur lokalbefolkningen ha funnit sitt sista vilorum därstädes.
Fotograf år 2000 var Simon Berglund

Varför Kyrkan i Wedevåg är åttkantig har många frågat sig? Samma ”fenomen” uppenbaras när vi besöker Malingsbo Kyrka i Dalarna. Där anges att arkitekten Tessin haft,”ett finger med i spelet”! Övergår vi sedan till arkitekturen kring Brunnslivet; - finner vi att ofta själva Brunnen är taktäckt, med pelare i 8 hörn och däremellan öppen för ut- och in passage. Carl von Linné kom 1746 resande ner från Loka Brunn, kanhända var det han som sådde ett frö… ?
Fotograf år 2000 var Simon Berglund

1853-års Begravningsplats i Wedevåg är belägen nära Kyrkan. Härifrån kan man, över den västra åarmen, se Lillöns Minneskors, som är rest på en klippa över 1804-års Skogskyrkogård, där 47 personer ur smedfamiljer har begrafts fram till 1818.Kyrkvaktmästaren och Kamreren vid Wedevågs Bruk, Swen Abrahamson, sammanställde en förteckning över vilka som vilar här.
Fotograf år 2000 var Simon Berglund

Vedevågs Skola från 1972, är uppförd där Kvarnbacka Bruk 1545-1845 hade tillverkning av Rörplåt, (pipor till pistoler och gevär) Stångjärn, Harneskplåtar, Sågblad, Redskapsjärn, Järnmanufaktur o Stål.
Wedevågs Hus Nr.1-på berget fick rivas,liksom 2:an;-som ursprungligen var Tullstugan, 3:an;Värds- huset fick stryka med av bara farten! Endast matkällaren minner om den glansfulla tiden! Dekorationen på skolans vägg:”Solen har sin gång” med ”Skogsvikens alla träd”, av konstnären Nick Furder.     
Fotograf år 2000 var Simon Berglund

Rastgården till Vedevågs Skola från 1972. Grundskola med sex klasser under Lindesbergs Kommun. Gymnastiksalen kommer även till användning för ortens Idrottsföreningar som träningshall. Skolan är också Lokal för röstning till Kyrkan, Kommunalt, Landstings och Riksdagen.Bakom skolhuset hörs Kvarnbackafallet mäktigt brusa, i kaskader under Östrabron.       
Fotograf år 2000 var Simon Berglund

Detta är alltså den sista i raden av Skolor i Vedevåg! Vi har i texten redan ”mött”, >Schola Linnéus> som eldhärjades 1733-34, >Ehrenpreus Barnaskola> från 1735 är bevarad men oinredd, >Bröderna Sparres Folkskola> från 1866 och >D.C. Kiellers Skola> från 1913. Wedevågs Kulturstig börjar just härifrån och sträcker sig in mot Kvarnbacka Ö, Storön och längs Herrgårdsån med Stenvalvsbron.Vi lämnar frågan öppen, vad 1972 års Skola kan heta?
Fotograf år 2000 var Simon Berglund

Vänder vi kameran 90 grader åt höger upptäcker vi det ursprungliga Konsumhuset,där senare Linds Kvartersbutik var inrymd. Lindesbergs Kommun inrättade Bibliotek här, sedan lokalen i Centrum-huset blivit för trång. År 2006 hyrdes butiken av Migrationsverket. Under KONSUM-eran bodde i lägenheterna ovanför: John Åkerlund med familj och Ragnar”Ossian”Hellkvist med familj.
Fotograf år 2000 var Simon Berglund

Nedre delen av Konsum-Huset, inrymde förr: Anna o Karl Ahlströms Café, Hallkvists Conditori, Bergslagens Sparbank,Åkes Trav & Galopp-Hörna,Wentzels Frisersalong,Zetterlunds Tobak & Tidningar. År 2006 fanns Migrationsverket, Byalaget, Stigs Qwarnbacka, Johnys Schakt och Brancos PIZZERIA.
Grönytan till vänster härom, dekoreras med Mona Qvists skulptur ”Vårdträdet” som utgörs av grep-liknande grenar med metallöv, där stammen har tegelfasetter. Uppförd av hembygdsföreningen 2002
Fotograf år 2000 var Simon Berglund

Till minne av kyrkvaktmästare Swen Abrahamsson, tillika brukskassör vid Wedevågs Bruk, restes detta minneskors och minnestavla (innehållande namn, yrke och livslängd) på de 47 namngivna personer som för evig tid vilar på Lillöns skogskyrkogård, gravsatta 1804-1818 (1853). Arrangemanget bekostades av Wedevåg AB genom disponent Tom Degefors. Träkonstnären Torbjörn Lundkvist skapade ekkorset. Fyra ovala mässingsplåtar beskriver på ett stativ vilka som är begravda vid Lillölogens norra kortända. Vid gravplatsens norra sida fanns en likbod av trä uppförd, enligt Ragnar Nydén.

Vid ceremonin som ägde rum den 12 september 1992 medverkade från Svenska Kyrkan; - Jens Frandsén. Högtidstal hölls av verkställande direktören för Wedevåg Färg Sture Åtterås. Musikalisk inramning bestods av Linde Dur- och Nyckelharpsgille. Gusselby Folkdansare under Ulla-Britt Anderbert skapade med äldre dansformer tidsperspektivet bakåt mot 1800-talet. Jens Frandsén bar en 1700-tals kaftan. Metodiskt läste han upp namnen på samtliga 47, från Vedevåg bosatta, varav de äldsta var födda i slutet av 1700-talet. Korset fick texten ”DE SOM GICK FÖRE”, allt enligt en önskan av Swen Abrahamsson. Utmarschen gick till Vedevågs Kyrka, där alla folklorister tillsammans med Jens fullbordade minneshögtiden.

Läromästare,böcker och bibliotek i ett kunskapshungrigt Wedwog-Qwarnbacka

Hans S Eriksson, efter W. Tham, S. Rönnow, Bergslagernas Tidning 3/6 1948,Örebro-Kuriren 2/3 1992
 

När Carl von Linnés fader, Nils Linnéus (1674-1748), året 1724, gästföreläste vid Wedevågs utbildningsanstalt, inrymt i >>Barnascholan>>, belägen vid Herrgården, ovanpå den med plåtbucklor (1695 från Stensta bruk i samband med Herrgårdens renovering) försedda vinkällaren, befanns herrgådsköket, från 1637, beläget i det nuvarande Wedevågs Museum. Brukspatron 1684-1711 var Hans Ehrenpreus d.ä. som vid orten driver stångjärnsbruk, dvs hos Qwarnbacka-Stensta klingbruk, tillverkar rörplåtar och harnesk. Genom lån till Karl XI:s fälttåg, adlad 1694 och vapenfaktorist i Arboga och Örebro. Vapenfaktorist i Örebro fr.o.m. 1690 är sonen Hans Ehrenpreus d.y. som vid faderns bortgång blir ensamägare, 1711-1722, till Wedevågs Bruk. Vid Carl von Linnés besök i Vedevåg, den 7 augusti 1746 (Västgötaresan), pågår >>inmönstring av lärogossar till smedjor och utbildning>> (skolbudget daterad 1724).
 

Vi skall inte heller i det här sammanhanget glömma,Axel Oxenstiernas framgångsrika samarbete med pedagogen Jan Komensky eller Amos Comenius, som 1641-46 med bosättning i Sverige utarbetade, såväl läroplan som skolböcker, till läroverket i Västerås och Schola Carolina i Örebro. I Wedevåg omnämns Erik Ersson som klockare 1675, en befattning med utbildningssyfte, då just detta år Linde-Wedevåg saknar kyrklig förrättare. Omkring 1734 eldhärjas >>Schola Linnéus>>, varpå Hans Ehrenpreus d.y. tillskriver >>ecklesiastiken>> om att få uppföra en ny skola vid Herrgården. Detta beviljas, så när scholmäster, Olof Aspman, för första gången ringer in till fortsatt undervisning i Wedevåg, skriver man årtalet 1735. År 1730, hade utkommit reglementet till målsmännen, >>måtte tillse, att deras avkommor deltogo>>! Sedan krigskommissarie Halenius föreslagit 1755 om en förflyttning av skolan i Lindesberg till Vedevåg, tjänstgjorde tull- och accisskrivaren Johan Öberg som undervisare vid bruksskolan. Kvarnbackatullens granne var Värdshuset, ”Östra Bron”.

När sedan Joseph Lancaster 1798 i Londons förorter påbörjar en skolform med växelundervisning, 1801, kommer det att senare få återverkningar på den Rabbi Lööwska-Comenius-inspirerade läroplanen här hos oss! Bell-Lancaster-metoden erbjuds i Sverige-Norge 1828, men redan 1822 är riksdagsman Anders Jacob Cnattingius, igång med att förhöja folkundervisningen med >>vexel-undervisning>>, detta som sekreterare i ”Sällskapet”. Lancasterundervisningen når Wedevåg 1837 och införs, fem år innan, den egentliga folkskolan tillkommer, 1842. Detta under kyrkoherde Samuel Christopher Rathsman(1828-44). Men, den verklige tillskyndaren av folkskolans införande i Lindes socken var,Carl Daniel Arosenius(1847-87). På den barnmusikaliska delen måste omnämnas Betty Ehrenborg, som hos sin broder, brukspatronen på Bohrs bruk, Richard Ehrenborg, 1851,lanserar för riket; ”Den svenska Söndagsskolan ”med sångtexter, från ”Hugenotter”, till ”The civil american war”!
 

Den först fast anställde läraren, troligen verksam vid 1735-års skolhus, beläget invid Handelsträdgården och nuvarande Tennisbanan (Gillestugan, enligt Elsa Tiderman), var Nils Olof Wester, verksam 1860-74. Tydligen var ”kostymen för trång” vid Herrgården, så Wester blev tillskyndare av ett nytt skolhus 1866, beläget bredvid Kyrkan från 1837. Den andre skolläraren på ”Vedevågs Utbildningstron”, blev bildningspionjären Per Gunnar Larsson, även framstående väckelsepredikant. Anställd som lärare och kolportör åren 1874-1901 (död i Örebro 1923) och ursprungligen lärljunge till pastor Lundborg. Tillsammans med baronen Sparre anordnades vid midsommar, väckelsemöten, som kunde samla 5 - 6.000 personer.   
 

Vad vi redan förstått, av den mångåriga lärotraditionen i Vedevåg, var det ingen brist på läskunnigheten. Skolbyggnader från 1735, 1866 och 1913 minner om avgångsklasser, vars skolkort finns bevarade, mer än 100 år tillbaka i tiden. Studiegången från perioden Komensky-Comenius, med hälften studietid, hälften praktik i den första formen, byttes senare mot Bell-Lancaster-metoden, vars växelundervisning, (en lärare utser de bästa eleverna till gruppledare) var praktiserad när den svenska folkskolan infördes, år 1842. Vedevågs undervisning stärktes givetvis av den kyrkliga församlingen i Linde, vars nytillskott 1837, blev den  åttkantiga kyrkan, uppförd efter en tessininspirerad föregångare. Kyrkans placering är några få meter från 1866- och 1913- års folkskolor. Den fristående klockstapeln har kanhända andra inspiratörer?
 

Eftersom Vedevåg på 1870-talet, under brukspatronen och friherren, Axel Carlsson Sparre (1835-1900), tillsammans med organisatören för väckelserörelsen, pastor H.J. Lundborg i Linde, blivit ett centrum för Evangeliska fosterlandsstiftelsen, grundad inom stadskyrkan i Stockholm 1856, fanns grogrund i Vedevåg för bildandet 1889 av nykterhetsföreningen Nationalgodtemplarorden NGTO,benämnd”Templet 296 Wede-våg”. Dess första styrelse blev: Övertemplar Jonas Petter Vackelin, vicetemplar Israel Carlsson, sekreterare Karl Kihlberg, skattmästare Jonas Nilsson och materialförvaltare August Carlsson. Medlemsavgiften var 75 öre för män och 50 öre för kvinnor. Andra medlemmar var: tegelslagare Jonas Nilsson med fru, sliparen Johan Wiktor Högman med son, smeden Stålberg och grepmakare Frisk(bild sidan 265 i Wedevågs historia).

Ordenshus uppfördes på Storön invid Ruddammen och Nya Tegelbruket. Den egna idrottsplanen inspirerade till friidrott, men även till fotboll, något som tidiga fotografier vittnar om, med uppställda spelare från skilda decennier. Den första blåsorkestern på ideell grund såg dagens ljus, liksom amatörteateruppsättningar. Iscensättare och regissör var folkskolläraren i Högstaboda, John Westerberg, som inte tvekade, utan ibland påtog sig en och annan roll, i de ofta lustbetonade uppsättningarna. När studiecirkeln introducerades med åtföljande litteratur blev resultatet boklådor och lånebibliotek. Övertemplar J.P.Vackelins utgift om 50 öre som fraktkostnad för böcker till ”Templet”, godkänns på mötet med NGTO, den 9 maj 1889. När bokryggarna blev utslitna, lagade bokbindare Gustav Molin i Backa dessa, till en förlängd utlåningstid.
 

Bokbeståndet växte och man märker hur det samtida författarskapet sätter sin prägel på litteraturvalet omkring 1917, årtalet för  den ryska revolutionen och för uppförandet av Wedevågs Teater, tillkom genom Tekla Keiller. August Strindberg ansågs väl inte som riktigt ”rumsren”, så hans debut får anstå! Däremot hyllades Frödings och Heidenstams diktsamlingar, liksom Rydeberg, Stagnelius, Snoilsky, Runeberg och Tegnér. På prosasidan märker vi Rydebergs Vapensmeden,Heidenstams Karolinerna Ernst Ahlgrens Folklifsskildringar, Björnssons och Schandorphs Fortaellinger, Ellen Keys Tankebilder och Selma Lagerlöfs alla böcker. Sammanlagt fanns det 852 band 1969 i Folkbiblioteket, inrymt en trappa upp i teaterhuset, öppet fredagskväller och med 3.000 årslån.ABF:s bokklubb tillhörde nu även det”Litterära sällskapet”på bruket.
 

Wedevågs Bibliotek inköpte sin sista bok den 2 november 1965. Bibliotekarier i Teatern på slutet var : - från NTO ; - Ivar och Stig Helmersson, från ABF ; - Arnold Axelsson och Artur Karlsson. Lyriker från Vedevåg som finns publicerade, är : John Edgren, Rudi Lundin, Ruben Lindberg och Rachel Karlsson. Artikelsamling om Vedevåg finns i Örebro, på ArkivCentrum och på Länsarvet + Wedevågs Bruks Historia

Templet 296 Wedevågs bibliotekarier i Teatern under den sista utlåningsperioden på 60-talet. Båda vana fjällvandrare och orienterare, i OK- Väring med föreningshus vid Simonstorp, Vedevåg, bröderna, Ivar och Stig Helmersson.       

ABF:s sista bibliotekarier i Teatern var två ”Bokmalar”. Arnold förekom som skådespelare i,  ”De glada vedevågarna”, ett revysällskap i SDUK, senare SSU:s regi som framträdde vid folkfester på Lillön, i Teatern samt på turnéer runt om i Örebro län, perioden 1938-1953.

Artur Karlsson, ”Lången”, var en av de sista bibliotekarierna, i Teatern Wedevåg,  för Arbetarnas Bildningsförbund, ABF. Artur förestod läsecirklar av den sort som bröderna Vackelin införde inom NGTO, redan år 1889.Skådespelare, i Leo Alderins Revy-Cabarégäng.

Kulturförvaltningen, Lindesbergs Kommun, förestod Vedevågs Bibliotek beläget invid Centrumplan, där i övrigt Posten, Distrikts-sköterskan, och en Akvarieaffär var inrymd.

Mary Johnsson var bibliotekarie,  sedan Lindes-bergs Kommun,  startat utlåningsverksamhet i Vedevåg, i cirka 25 år i slutet av 1900-talet, under Kulturförvaltningen, Linde.

Klicka på bilden här ovan för större format.
Obs! Öppnas i nytt fönster!

Stig Helmersson från NTO visar lånefrekvensen på antalet böcker, i omlopp till ortsbefolkningen, från  Wedevågs Bibliotek i Teatern.  Stig var nyanserare på cellullosaavdelningen, Wedevåg Färg AB.