Bengt Jansson har skickat in ett bidrag till denna sida.
 

Bengt Jansson heter jag, gammal Vedevågsbo, född 1935. Mor och far hette Maria och Otto Jansson och vi bodde granne med Smedvallen. Stället hette Furuvik.
Jag har varit med och "byggt" Smedvallen. Stod utanför vår stuga och väntade på , jag tror han hette Gällingsjö-August", som kom med matjord till Smedvallen per häst och vagn Jag fick åka med jordlasset de sista c: 150-200 metrarna. Efteråt var jag en enda lerhög, har mor Maria berättat.
Realskolan 1948- 1952 i Lindesberg. Skrapade plåt på min mosters konditori på Centralkonditoriet i Lindesberg under sommarloven....och badad i Pälsärmsbadet.
Fyttade till Örebro 1953, handelsskola ett år, sedan Svenska Gulf, Svenska BP och så Expressen i Örebro från 1961-1972, sen Expressen i Stockholm, där jag jobbad fram till 1995 , då jag gick i avtalspension.
Följer med intresse Er hemsida om Vedevåg. Den är så mastig att man får ta det i etapper. Den är mycket imponerande, och jag skickar några bilder, som kanske kan platsa ?
Midsommar vid Herrgården från 1960-61 och 62, och så en bild av den byggnad som den förbipasserande kanske mest av allt kommer ihåg från Vedevåg, brandtornet !
Men varför i hela friden tog man bort klockorna ??? Vet Du det?
Jag kommer ihåg "Backa-Hans", hälsa så gott, men han kommer förmodligen inte ihåg mig !

Med Vänliga Hälsningar
Bengt Jansson

Arnljot förde härskaran från Svitjod och Jamtland över fjällen, genom dalgångarna, mot anhängarna av Hamburg Brementron som var utbredd bland fylkenas stormän, understödda av Knut den store, för närvarande Danmarks och Norges kung. Olof digre som själv varit i England var döpt i Frankrike, vars trosuppfattning upptagits av britterna, stred för den anglosaxiska uppfattningen. Inte mycket att bråka över, men i dessa första spirande ögonblick av Vite Krist, där hedendomen kom på skam, ville de båda inriktningarna av den katolska tron, var och en på sitt håll, - segra! Ett fördömt tilltag att gå till strid för! Många liv skulle spillas, familjer krossas, fäder som aldrig mer skulle återvända till sina barn och hustrur.

Att vi över huvud fått kunskap om vad som hände år 1030 vid Stiklestad kan bero på de 3 skalder/krönikörer som alltid åtföljde Olof. Snorre Sturlasson blir sen förtäljaren som för historien vidare till vår tid. Verner von Heidenstam blir sen uttolkaren då han lyfter fram Arnljot som är härförare med Olofs anhängare från Svealand och Jämtland/Härjedalen i”Svenskarna och deras hövdingar”

Även Björnstjerne Björnsons dikt, liksom Christer Swans roman skildrar Arnljot Gelline som Olofs mest trogne och hängivne vapendragare. I sin tur tolkar sen Wilhelm Peterson-Berger det Snorre och Björnson sagt och diktar om den fredlöse, som blir stigman efter släktfejder, kärleksolycka och felslagna politiska spekulationer, och det blev ett drama om individualismens begränsning.

Arnljot blir Peterson-Bergers andra opera, och hans bästa, med urpremiär på Stockholmsoperan 1910. Tanken på ett Frösöspel väcktes 1934 när Riksteaterns Östersundsavdelning i samarbete med sällskapet för Jämtlands Konstkultur bildade en kommitté. P-B själv blev regissör. Man startade arbetet med uppförandet av taldramat och friluftsspelet Arnljot som fick sin premiär den 3 augusti 1935 på Riselägden. 5.000 besökare kom på de båda föreställningarna, trots att man nöjt sig med att spela de två första akterna. 1936 framfördes hela tal-dramat i sin fulla längd, 3,5 timme. Den 68:e spelsommaren hade premiär den 5 juli 2007. Hans S Eriksson efter källor.

Ensemble och medarbetare till uppsättningen av ARNLJOT 2007

ARNLJOT vänder Storsjön och Åreskutan ryggen 2008

Scenbild ur 2008-års uppsättning av ARNLJOT-spelet på Frösön

vedevag.se ©