Text

Bengt Jansson hade vänligheten att sända oss dessa bilder inför Konungens födelsedag den 29 april 2012

Midsommarfirandet i Wedevåg 2010 inleddes traditionsenligt vid Herrgården. Närmare 400 personer deltog liksom Folkdanslaget från Lindesberg. Arrangörer, liksom förra året, var Hembygdsföreningen och Idrottsföreningen. Antalet kan jämföras med bröderna Sparres som för 130 år sedan lyckades samla 6.000 deltagare till det regionala Midsommarfirandet för Evangeliska Fosterlandsstiftelsen som valt Wedevåg till mötesplats.

Kulturnämndens Nafih Mawlod fångade dessa bilder till Hemsidan:

Byggnads- och påbyggnadsår för Wedevågs Herrgård. Nuvarande museet är före detta köket till den ursprungliga Herrgården 1635.

Wedevåg omnämns första gången i Gustav Wasas skattelängd från 1538. Kvarnbacka bruk anläggs 1545 och Stensta bruk 1548 (samordnad tillverkning till omkr. 1850) av samme Riksbyggare.

Inne på Museet finns denna modell uppförd med byggnader som förekom redan för 150 år sedan. I förgrunden e n av flera bostäder för smeder som stod färdiga till den ”invation” av j ä r n h a n t v e r k a r e , som uppkom på 1700-talet.

Foto : Nafih Mawlod, civ. ing. från Irak. Anställd på Lindeskolan.

Mystiken tätnar kring nytt tempelfynd i Wedevåg!

Efter ett långvarigt regnande, rämnade plötsligt en dag marken på innergården vid Wedevågs Herrgård och avslöjade ett hittills okänt inre :

Inte på någon planritning över Herrgården fanns detta inmurade rum angivet. Berättarlegender från lantarbetarna talar om underjordiska gångar som skulle ha genomkorsat åkermarken mot Röda Vägen, Mosskällaren och Målevägen (läs färdvägen mot Nora-Loka).

Ibland när ”hemliga rum” beställdes av murarna, var de ofta från utlandet. Efter utfört arbete återvände dessa till hemländerna och arbetet blev inte så känt av de omkringboende. Den eller de som varit arkitekter kunde helt

skruppellöst här hålla bestraffade, under överskådlig tid.

Ytterligare andra omtalar att dessa murverk var ingångar till flyktvägar dit templets folk flydde i orostider, då fiender var i analkande, beväpnade män, skattsökare eller helt enkelt hungriga utstötta krigare som i god tro anslutit sig till en omöjlig sak och därför kom att betraktats som fredlösa.

Detta är alltså INTE källaren med Stenstas plåtkulor från 1695, där porten ner till d e n n a underjord krönts med fem halvsfäriska runda prydnader, från systerbruket till Kvarnbacka bruk, detta vid det Östra fallet.Wedevågs järnbruk förefaller ha varit mycket äldre, vid det Västra fallet.

Det är känt från berättarlegender, att danska knektar nedkämpats vid Hjältmyra!

Wedevågs Kapell med en LAZARUS-skulptur till fattigbössan
Gösta Berg beskriver som följer: En meterhög skulpterad mansfigur som under namnet av Lazarus har suttit på fattigbössan vid Wedevågs bruks kyrka i Västmanland, numera förvarad vid Nordiska Museet. Det är ett ganska gott konstverk från 1600-talets början och man skulle närmast vilja tänka sig att den vore en verklig Lazarus-framställning, sådana vi känner dem från nordtyska kyrkor vid denna tid. Åtskilligt talar emellertid för att också denna bild (syftar på en uppräkning av dessa Lazarus-skulpturer i landet) ingått i en grupp eller åtminstone att den föreställt någon annan än den fattige man vi känner från bibelns berättelse. I Wedevåg kan den inte ha stått från början, eftersom kapellet där kom till först 1735. Not.: >Skulpturen skänktes 1900 av greve Axel C:son Sparre till Nordiska museet, där den har inv.n:r 89.499<. (Kapell förekom före 1724)

Kommentarer av undertecknad: ”LAZARUS bskrivs i Biblen i Lukas 16:19, 20 och i Mattheus 23:25, 26. Målade avbildningar börjar dyka upp med början från 1400-talet”.
(undertecknad = Hans S Eriksson)

Vi vet att 30-åriga krigets män, hemförde krigsbyten, vilka ibland hamnade i kyrkor lite varstans, bl.a. härstammar den holländska altartavlan från 1500-talet från just ”Hemförda föremål”. Det största rovet företog svenskarna i Prag 1648, då konstskatter om 33.000 oxvagnar lastades och hemfördes, särskilt handskrifter från medeltiden och yngre. Något som kom den läsgiriga drottning Christina till godo. Dock lastade den svenska drottningen 16 skepp vid anresan till påvens Vatikanen med värdefulla föremål, troligen trälårar som ännu inte hunnit packas upp efter kriget med ”byten”. Ännu inte uppackade lårar lär stå bortglömda i slotts-källare och borgar, i väntan att ”upptäckas” ännu i denna dag.

Vad vet vi om Wedevåg på 1600-talet?Jo,att en ”reguljär rid- och färdväg” förekom på sträckan Käggleholm-Wedevåg. Anledningen var, att alltsedan riksbyggaren Gustav Eriksson genom sitt giftemål med sin andra hustru från Esplunda, inköpte stenhuset på Ön, senare Kägleholm, och gjorde det till ett säteri och kungsgård. Efterföljare blev Hertig Karl som även han fick sin boning på Örebro Hus senare Örebro Slott. In på 1600-talet förvaltades intresset för Örebro län, efter Karls död av änkedrottningen Kristina av Holstein-Gottorp. Genom släkten Vasa sträckte sig ägandet av mark och skog upp mot den södra gränsen för Linde bergslag, d.v.s. till och med dess norra gräns som utgjordes av Båårsån vid Wedevågssjön och österut genom Högstabodasjön, alltså delar av västra Fellingsbro härad, d.v.s. Näsby socken och tydliggjörs 1654-74 då Ebba Brahe införlivar Frövi Järnbruk, Hinseberg och Medinge till Kägleholms ägor, med i stallet innehållande 111 hästar. Sonen Magnus Gabriel De la Gardie får medel att färdigställa slottet Kägleholm till ett utseende som finns bevarat på bilder från denna tid. Även Ödeby kyrka, invid slottet, iordningställs både till sitt yttre och inre. Magnus fader, Jacob De la Gardie tillhörde umgänget kring fältmarskalk G.Wrangel och Königsmark i 30-åriga kriget.

Herrgården
	Bengt Jansson hade vänligheten att sända oss dessa bilder inför Konungens födelsedag den 29 april 2012 Midsommarfirandet i Wedevåg 2010 inleddes traditionsenligt vid Herrgården. Närmare 400 personer deltog liksom Folkdanslaget från Lindesberg. Arrangörer, liksom förra året, var Hembygdsföreningen och Idrottsföreningen. Antalet kan jämföras med bröderna Sparres som för 130 år sedan lyckades samla 6.000 deltagare till det regionala Midsommarfirandet för Evangeliska Fosterlandsstiftelsen som valt Wedevåg till mötesplats. Kulturnämndens Nafih Mawlod fångade dessa bilder till Hemsidan: Byggnads- och påbyggnadsår för Wedevågs Herrgård. Nuvarande museet är före detta köket till den ursprungliga Herrgården 1635. Wedevåg omnämns första gången i Gustav Wasas skattelängd från 1538. Kvarnbacka bruk anläggs 1545 och Stensta bruk 1548 (samordnad tillverkning till omkr. 1850) av samme Riksbyggare. Inne på Museet finns denna modell uppförd med byggnader som förekom redan för 150 år sedan. I förgrunden e n av flera bostäder för smeder som stod färdiga till den ”invation” av j ä r n h a n t v e r k a r e , som uppkom på 1700-talet. Foto : Nafih Mawlod, civ. ing. från Irak. Anställd på Lindeskolan. Mystiken tätnar kring nytt tempelfynd i Wedevåg! Efter ett långvarigt regnande, rämnade plötsligt en dag marken på innergården vid Wedevågs Herrgård och avslöjade ett hittills okänt inre : Inte på någon planritning över Herrgården fanns detta inmurade rum angivet. Berättarlegender från lantarbetarna talar om underjordiska gångar som skulle ha genomkorsat åkermarken mot Röda Vägen, Mosskällaren och Målevägen (läs färdvägen mot Nora-Loka). Ibland när ”hemliga rum” beställdes av murarna, var de ofta från utlandet. Efter utfört arbete återvände dessa till hemländerna och arbetet blev inte så känt av de omkringboende. Den eller de som varit arkitekter kunde helt skruppellöst här hålla bestraffade, under överskådlig tid. Ytterligare andra omtalar att dessa murverk var ingångar till flyktvägar dit templets folk flydde i orostider, då fiender var i analkande, beväpnade män, skattsökare eller helt enkelt hungriga utstötta krigare som i god tro anslutit sig till en omöjlig sak och därför kom att betraktats som fredlösa. Detta är alltså INTE källaren med Stenstas plåtkulor från 1695, där porten ner till d e n n a underjord krönts med fem halvsfäriska runda prydnader, från systerbruket till Kvarnbacka bruk, detta vid det Östra fallet.Wedevågs järnbruk förefaller ha varit mycket äldre, vid det Västra fallet. Det är känt från berättarlegender, att danska knektar nedkämpats vid Hjältmyra! Wedevågs Kapell med en LAZARUS-skulptur till fattigbössan Gösta Berg beskriver som följer: En meterhög skulpterad mansfigur som under namnet av Lazarus har suttit på fattigbössan vid Wedevågs bruks kyrka i Västmanland, numera förvarad vid Nordiska Museet. Det är ett ganska gott konstverk från 1600-talets början och man skulle närmast vilja tänka sig att den vore en verklig Lazarus-framställning, sådana vi känner dem från nordtyska kyrkor vid denna tid. Åtskilligt talar emellertid för att också denna bild (syftar på en uppräkning av dessa Lazarus-skulpturer i landet) ingått i en grupp eller åtminstone att den föreställt någon annan än den fattige man vi känner från bibelns berättelse. I Wedevåg kan den inte ha stått från början, eftersom kapellet där kom till först 1735. Not.: >Skulpturen skänktes 1900 av greve Axel C:son Sparre till Nordiska museet, där den har inv.n:r 89.499<. (Kapell förekom före 1724) Kommentarer av undertecknad: ”LAZARUS bskrivs i Biblen i Lukas 16:19, 20 och i Mattheus 23:25, 26. Målade avbildningar börjar dyka upp med början från 1400-talet”. (undertecknad = Hans S Eriksson) Vi vet att 30-åriga krigets män, hemförde krigsbyten, vilka ibland hamnade i kyrkor lite varstans, bl.a. härstammar den holländska altartavlan från 1500-talet från just ”Hemförda föremål”. Det största rovet företog svenskarna i Prag 1648, då konstskatter om 33.000 oxvagnar lastades och hemfördes, särskilt handskrifter från medeltiden och yngre. Något som kom den läsgiriga drottning Christina till godo. Dock lastade den svenska drottningen 16 skepp vid anresan till påvens Vatikanen med värdefulla föremål, troligen trälårar som ännu inte hunnit packas upp efter kriget med ”byten”. Ännu inte uppackade lårar lär stå bortglömda i slotts-källare och borgar, i väntan att ”upptäckas” ännu i denna dag. Vad vet vi om Wedevåg på 1600-talet?Jo,att en ”reguljär rid- och färdväg” förekom på sträckan Käggleholm-Wedevåg. Anledningen var, att alltsedan riksbyggaren Gustav Eriksson genom sitt giftemål med sin andra hustru från Esplunda, inköpte stenhuset på Ön, senare Kägleholm, och gjorde det till ett säteri och kungsgård. Efterföljare blev Hertig Karl som även han fick sin boning på Örebro Hus senare Örebro Slott. In på 1600-talet förvaltades intresset för Örebro län, efter Karls död av änkedrottningen Kristina av Holstein-Gottorp. Genom släkten Vasa sträckte sig ägandet av mark och skog upp mot den södra gränsen för Linde bergslag, d.v.s. till och med dess norra gräns som utgjordes av Båårsån vid Wedevågssjön och österut genom Högstabodasjön, alltså delar av västra Fellingsbro härad, d.v.s. Näsby socken och tydliggjörs 1654-74 då Ebba Brahe införlivar Frövi Järnbruk, Hinseberg och Medinge till Kägleholms ägor, med i stallet innehållande 111 hästar. Sonen Magnus Gabriel De la Gardie får medel att färdigställa slottet Kägleholm till ett utseende som finns bevarat på bilder från denna tid. Även Ödeby kyrka, invid slottet, iordningställs både till sitt yttre och inre. Magnus fader, Jacob De la Gardie tillhörde umgänget kring fältmarskalk G.Wrangel och Königsmark i 30-åriga kriget. FOTO - Sten B. Norén

	vedevag.se ©