BADET och dess ursprung : - Romarna hade det fullt utvecklade badet! Vi återkommer till Rom och deras provinser längre fram! Den första boken som skrivs på ett germanskt språk är Silverbibeln, tillkommen på 300-talet e.Kr. och författad av biskopen för Donaus nedre region, Wulfia. Vid samma tidpunkt börjar romarriket falla sönder och de hos kejsarna varande, livvaktshövdingarna, de s.k. väringarna, som inte kunnat tillsko sig makt och egendom runt Medelhavet, börjar fundera på ”refrängen” och meningen med att kvarstanna i södern, nu när deras uppdrag synes fullgjort. Behållande sin av kejsarna tilldelade klädseln, beväpningen och den i många fall ”överlägsna attityden” (långa och strånga killar), tar de budskapet om den nya religionen med sig i bagaget norröver, när de på olika håll i Norden stiger i land från sina skepp. Floderna från Svarta havet och upp genom Stora Svitjov blev transportvägar, kanske även före romarna? Nåväl, ilandstigna vid handels- och tingsplatser förde de Vite Krist ”till torgs”! Ofta mot sin vilja lät nordborna sig döpas, säkert inför dessa bistra miner :

Min egen uppfattning om kristendomens nordliga spridning i Europa tycker jag väl passar in med årtal och färdvägar samt ”gränsernas öppnande” när romarriket föll, - fram emot folkvandringstiden på 500-600 talen. Var det i fornborgarna man skyddade sig – emot livvaktshövdingarnas/väringarnas brutala återkomst på nordisk mark? Ansgar besökte Birka vid två tillfällen på 800-talet, de engelska missionärerna, säkert också beväpnade, började komma hit på tusentalet! Så nog förbyttes hednajulens årsbad, mot flera andra  d o p  vid kors och gudabok.

Riddartidens bad gick lite lugnare till! Se bara så graciöst kurtisanen hämtar vattnet till den bekvämt inväntande (eller är det en bålskål?) :

Vi fortsätter vår tidsresa och vittnar om hur dessa träsnitt, i och för sig tillkomna i Rom på 1550-talet, genom Olaus Magnus försorg, hittat vägen till oss, med titeln om ”De nordiska folken” och dess vanor :

Även på 1700-talet kan vi se hur renlighetskurerna avlöser varandra. Nu har vi alltsedan Gustav Vasas tid gett den katolska kyrkan ryggen, 500 år av pilgrimsvandringar till Nidaros och Den heliga Olavs grav har upphört. Just detta århundrade vänds ändå våra blickar mot kontinenten. Vi börjar importera olika scenkonster, arkitektur, mer och mer tar vi till oss klädedräkter från Frankrike, men vi fortsätter avtvagningen :

Nu, börjar man ana hur den genuina finska bastukulturen fått fotfäste här! Bröderafolkens väl, känns på huden, då björkrisen rungar under heta bastulavar och vattenspannar fräser upp kaskader av ånga mot taket! Det är här, i den ångheta luften som broderskänslan växer sig starkare genom århundraden. Härifrån gick vi ut och lade halva Europa under våra fötter  :

Industrialismens intåg och de sotiga smedernas kroppar, fick kvarstanna i smedjorna under hela arbetsveckan. Kvinnorna tillät inte att männen, svarta av sot, kom hem och ”lortade ner”, nej, endast lördagsbadet gav tillträde till hustruns säng, hon kom gärna till badhuset och ”borstade på ryggen”! Teckningen ovan visar hur det kunde gå till!

Tvålen som tvättningsredskap, sägs ha införts till Sverige av de renliga vallonska smederna som började flytta hit på 1630-talet. Även hos oss i Vedevåg, lär det första badhuset ha uppförts under samma århundrade. Detta badhus, benämnt Varm-Bad-Hus och som renoverades till 1929 :

På nästa bild ses Varmbadhuset vid utloppet från Västra Fallet, framför Mekaniska verkstaden från 1907, ovanpå skafttillverkning för handredskap, vars  delar  av  metall smides, härdas och nitas i Smedjan, höger därom. TORV-fabriken är träbyggnaden i vänstra förgrunden med torvladan inrymd i den långa träbyggnaden bredvid:

Men, avslutningsvis under rubriken inomhusbadbastu måste jag få visa hur våra bad kunde ha sett ut, om den romerska kulturen bestått och vi nu levt i dess välmåga :

 Damer med olika PIX! 

Tillkommer efterbehandlingen till hemsidan på Internet :      vedevag.se

Nu över till utomhusbad som erbjuds Vedevågs ”oändliga stränder”, ja för det har funnits flera möjligheter ”att doppa sig”

genom åren på en rad olika tillhåll :

Först en bild av Wedevågssjön; - mäter 600 x 2.000 meter i N.V. riktning.

Här en bild från Loppträ´med Vagnsbrohagen vid horisonten.

Herrgårdsbadet t.h. med Sjöfallet i bakgrunden till vänster.

Lillöns sträckning ner mot Sågbacken-Borrfabriken där gränsen mot Storön markerades av en ”vattenled” dem emellan. Överst mot Östra fallets bortre hällar, fanns Rudis och Thyras badplats. Herrskapsbergets boende i nedre vänstra hörnet. -Majas Bastu är den långa tegeltaksbyggnaden i nedre högra hörnet.

Från Sjöängen ser vi t.v. Bad & Bastu på Lillön, 1866 och 1916

års skolbyggnader, Herrskapsberget o Koppumsmedernas hus.

Detta är badplatsen på Lillöns nordvästra hörn (vid gravplats) med ett kombinerat omklädningsrum och en bastuanläggning.

Här förevisas dop vid Lillöns badplats; -bekvämt med bastun i bakgrunden. ¤ Till höger begravningsplats från och med 1804.

 Bild från Lillöns badplats.

Högre höjder nådde man även nu vid Herrgårdsbadet. - Vi ser med egna ögon, trafikflygare Albin Ahrenbergs pionjärgärning att runt om i landet låta befolkningen prova på bekvämlighet!

Ahrenberg landade och startade i omgångar på Vedevågssjön år 1932.Före järnvägens tillkomst 1871 sträckte sig Herrgårdens parkanläggningar ända ner till Trädgårdsviken, här intill :

Landningsbana är Wedevågssjön som

mäter 600 x 2.000 meter. -PERFEKT!

Trafikflygplanet fylls snart för rundtur.

Piloten  själv  gör  nöd-

vändiga kontroller eller

är det färdmekanikern?

Stor sensation vid Herrgårdsbadet !

Nitaren Helge Eriksson på

flottören till trafikplanet.

Albin Ahrenberg ger full gas

för start med första gruppen.

Allt under kontroll!  Farväl!  Kanske vi ses?

”Spökflygare” har landat vid Herrgårds-

badet!  Ingen vet vem han var! Säkert

här på ”hemligt uppdrag”? Någon vet?

 


Vid Sjölunda, på Sten-Eriks brygga åkte särkarna på och folket i! Här för Jesus!

Brygghusen förr fyllde flera funktioner. Vi befinner oss i Backa vid sjön Vågaren.

Blött, blött men sött, sött!  ¤  Är vi tvungna till det här undrar duon?

Är det kanske de finska flyktingbarnen som bodde ett tag på Tallebo?

Hur kul är det här? ”Jag blir bara trött, trött! Här simmar mört, mört”!

Röda vägen mot Sjöängsfallet till vänster i bild med anslutning till 249:an mot RYA, Skottbackarna och Lindesberg.  Koppom smedernas boningshus bakom kyrkan och skolan.   Herrskapsberget därom till höger, gravplatsen från 1853 och bad bryggan.

Nakna badsugna nedanför Herrskapsberget.

Badplatsen nedanför Herrskapsberget,  Helmer Gustavsson

och Gösta Berglund stående i vattenbrynet,  flera i vattnet!

Britta Alderin kopplar av vid Kilhällen.

Kilhällen har alltid varit ett populärt ”tillhåll” !

Wedevågholms hällar lockar till solbad. En fri

vattenspegel 2 km. mot skogsklädd horisont.

Krukmakare Örtbergs döttrar mediterar på holmen 1921.

Roland Elgström på holmen 1956 med Kilhällen i bakgrunden.

Hans och Simon Eriksson på Wedevågholms solvarma hällar -82.

Folkskollärare Göte Segeland lärde oss alla att

simma, vid Herrgårds badet, på 1950-70 talen!

En överlycklig kvartett som klarat kandidaten!

Simon vid stranden Sikersvik-Österängen, Kilhällen t.h..

Sommarrobryggan, blev tillgänglig för sol och bad, på 1960-talet.

Sonny, Irja, Pernilla och Veronika lapar härligt solsken en sönda´!

Studeranden OLGA från Týn nad Becvou simmar lugnt mot bryggan.

Veronika Gustavsson och Simon Eriksson lär sig simma!

Tre killar på torra land! Ska de kanske ut med optimisterna?

Nej men hallå! Köp blåbär! Ingår detta i simundervisningen?

Snickartorpsbadet nedanför Östra fallet ut mot Wedevågssjön.

Snickartorps Badförening verksamheter vid ”Torpet”, omkring år 1932
Under vajande fanor från högsta nivån står flickorna beredda att kasta sig ”ut i det okända”! Påhejade av släkt och vänner ska Simskolan vid Snickartorp visa vad den går för, vid slutproven, sommaren 1932. Landslagets Arne Borg är beredd med lagerkrans!	Några ”Badflickor” på närmare håll! Här är det tydligen långgrunt? Platsen borde vara Trädgårdsviken eller är det Lillöns norra udde? Hur som helst, de väldrapperade damerna är, från vänster: Rut Kolmodin, Lisa Svärd, Alva Lundin och Ingrid Sandberg.
Segraren  ”promoveras” med lagerkrans av tillresta simmarässet Arne Borg, som placerat sig strategiskt nära tegelbruksbron, lite uppströms men ej synlig i bild. Kanske är det far och mor som syns i profil uppe vid själva Snickartorpet. ”Äras den som äras bör”!	Här ses ”Hederskompaniet” samlat med Tegelbruket i bakgrunden. I mörka kostymer och svarta hattar betraktar männen badföreningens ”arena”. Damerna i publiken bär långkappa, så vi får anta att det blåste snåla vindar den här dagen? Ny”promoverant”!
Mycket folk har samlats på hällarna vid ”Torpet”! Simsträckan var markerad tvärs över Bohrsån. Två nivåer ses i hopptornet och alla ur Simskolan bär tidstypiska baddräkter. Kursen hade föregåtts av”torrsim”under arkitekten Ruben Lindgrens ledning från Linde.	Nu till de riktigt stora badpojkarna! På Snickartorpets hällar ser vi halva Wedevågs Vattenpololag pusta ut i halvtid under en match nere på ån. Från vänster ser vi nykterhetskämpen Erik Molin, förmannen Kurt Högman och redaktör Leo Alderin, ÖK.
Wedevågs Vattenpololag, här samlade med boll och allt, vid Snickartorps Badanläggning. Vi ser i främre raden och sedan bakåt från vänster: Olle Gustavsson, David Davidsson, Erik Lindkvist(?), Birger ”Pliggen” Johansson, Leo Alderin, Kurt Högman och Åke Öberg.	Snickartorps Badanläggning, lite mer nerströms. Här ses i bakgrunden Tegelbruksbron över mot Bäckholm. Wedevågs hus Nr. 2 och 3, dvs uppförda på grunderna till Tullstugan och Krogen på höjdsträckningen. Simskolans trampolin ligger för dagen övergiven!
Nu har dagens första ”elev” till Simskolan infunnit sig! Linnea Gustavsson har parkerat på den solvarma hällen och ler i samförstånd mot fotografen.I sluttningen upp från stranden ser man hur leran grävts ur. Hagen är till för de riktigt små som bara vill leka i vattnet!

Badbryggan – Herrgårdsbadet - Trädgårdsviken.

Ytterligare andra badplatser finns naturligtvis runt fagra Wedevågssjön, men till det behövs båt för att med egna ögon upptäcka och prova dessa okända ”oaser”!

vedevag.se ©