BADET
och dess ursprung
: - Romarna hade det fullt utvecklade badet! Vi återkommer till
Rom och deras provinser längre fram! Den första boken som skrivs på ett
germanskt språk är Silverbibeln, tillkommen på 300-talet e.Kr. och
författad av biskopen för Donaus nedre region, Wulfia. Vid samma
tidpunkt börjar romarriket falla sönder och de hos kejsarna varande,
livvaktshövdingarna, de s.k. väringarna, som inte kunnat tillsko sig
makt och egendom runt Medelhavet, börjar fundera på ”refrängen” och
meningen med att kvarstanna i södern, nu när deras uppdrag synes
fullgjort. Behållande sin av kejsarna tilldelade klädseln, beväpningen
och den i många fall ”överlägsna attityden” (långa och strånga killar),
tar de budskapet om den nya religionen med sig i bagaget norröver, när
de på olika håll i Norden stiger i land från sina skepp. Floderna från
Svarta havet och upp genom Stora Svitjov blev transportvägar, kanske
även före romarna? Nåväl, ilandstigna vid handels- och tingsplatser
förde de Vite Krist ”till torgs”! Ofta mot sin vilja lät nordborna sig
döpas, säkert inför dessa bistra miner :

Min egen
uppfattning om kristendomens nordliga spridning i Europa tycker jag väl
passar in med årtal och färdvägar samt ”gränsernas öppnande” när
romarriket föll, - fram emot folkvandringstiden på 500-600 talen. Var
det i fornborgarna man skyddade sig – emot
livvaktshövdingarnas/väringarnas brutala återkomst på nordisk mark?
Ansgar besökte Birka vid två tillfällen på 800-talet, de engelska
missionärerna, säkert också beväpnade, började komma hit på tusentalet!
Så nog förbyttes hednajulens årsbad, mot flera andra d o p vid kors
och gudabok.
Riddartidens bad
gick lite lugnare till! Se bara så graciöst kurtisanen hämtar vattnet
till den bekvämt inväntande (eller är det en bålskål?) :

Vi fortsätter vår
tidsresa och vittnar om hur dessa träsnitt, i och för sig tillkomna i
Rom på 1550-talet, genom Olaus Magnus försorg, hittat vägen till oss,
med titeln om ”De nordiska folken” och dess vanor :

Även på 1700-talet
kan vi se hur renlighetskurerna avlöser varandra. Nu har vi alltsedan
Gustav Vasas tid gett den katolska kyrkan ryggen, 500 år av
pilgrimsvandringar till Nidaros och Den heliga Olavs grav har upphört.
Just detta århundrade vänds ändå våra blickar mot kontinenten. Vi börjar
importera olika scenkonster, arkitektur, mer och mer tar vi till oss
klädedräkter från Frankrike, men vi fortsätter avtvagningen :

Nu, börjar man ana
hur den genuina finska bastukulturen fått fotfäste här! Bröderafolkens
väl, känns på huden, då björkrisen rungar under heta bastulavar och
vattenspannar fräser upp kaskader av ånga mot taket! Det är här, i den
ångheta luften som broderskänslan växer sig starkare genom århundraden.
Härifrån gick vi ut och lade halva Europa under våra fötter :

Industrialismens
intåg och de sotiga smedernas kroppar, fick kvarstanna i smedjorna under
hela arbetsveckan. Kvinnorna tillät inte att männen, svarta av sot, kom
hem och ”lortade ner”, nej, endast lördagsbadet gav tillträde till
hustruns säng, hon kom gärna till badhuset och ”borstade på ryggen”!
Teckningen ovan visar hur det kunde gå till!
Tvålen som
tvättningsredskap, sägs ha införts till Sverige av de renliga vallonska
smederna som började flytta hit på 1630-talet. Även hos oss i Vedevåg,
lär det första badhuset ha uppförts under samma århundrade. Detta
badhus, benämnt Varm-Bad-Hus och som renoverades till 1929 :


På nästa bild ses
Varmbadhuset vid utloppet från Västra Fallet, framför Mekaniska
verkstaden från 1907, ovanpå skafttillverkning för handredskap, vars
delar av metall smides, härdas och nitas i Smedjan, höger därom.
TORV-fabriken är träbyggnaden i vänstra förgrunden med torvladan inrymd
i den långa träbyggnaden bredvid:

Men,
avslutningsvis under rubriken inomhusbadbastu måste jag få visa hur våra
bad kunde ha sett ut, om den romerska kulturen bestått och vi nu levt i
dess välmåga :
Damer
med olika PIX!

Tillkommer
efterbehandlingen till hemsidan på Internet
:
vedevag.se
Nu över till
utomhusbad som erbjuds Vedevågs ”oändliga stränder”, ja för det har
funnits flera möjligheter ”att doppa sig”
genom åren på en
rad olika tillhåll :
Först en bild av
Wedevågssjön; - mäter 600 x 2.000 meter i N.V. riktning.

Här en bild från
Loppträ´med Vagnsbrohagen vid horisonten.

Herrgårdsbadet
t.h. med Sjöfallet i bakgrunden till vänster.

Lillöns sträckning
ner mot Sågbacken-Borrfabriken där gränsen mot Storön markerades av en
”vattenled” dem emellan. Överst mot Östra fallets bortre hällar, fanns
Rudis och Thyras badplats. Herrskapsbergets boende i nedre vänstra
hörnet. -Majas Bastu är den långa tegeltaksbyggnaden i nedre högra
hörnet.

Från Sjöängen ser
vi t.v. Bad & Bastu på Lillön, 1866 och 1916
års skolbyggnader,
Herrskapsberget o Koppumsmedernas hus.

Detta är
badplatsen på Lillöns nordvästra hörn (vid gravplats) med ett kombinerat
omklädningsrum och en bastuanläggning.

Här förevisas dop
vid Lillöns badplats; -bekvämt med bastun i bakgrunden. ¤ Till höger
begravningsplats från och med 1804.
Bild
från Lillöns badplats.
Högre höjder nådde
man även nu vid Herrgårdsbadet. - Vi ser med egna ögon, trafikflygare
Albin Ahrenbergs pionjärgärning att runt om i landet låta befolkningen
prova på bekvämlighet!
Ahrenberg landade
och startade i omgångar på Vedevågssjön år 1932.Före järnvägens
tillkomst 1871 sträckte sig Herrgårdens parkanläggningar ända ner till
Trädgårdsviken, här intill :
Landningsbana är
Wedevågssjön som
mäter 600 x 2.000
meter. -PERFEKT!

Trafikflygplanet
fylls snart för rundtur.

Piloten själv
gör nöd-
vändiga kontroller
eller
är det
färdmekanikern?

Stor sensation vid
Herrgårdsbadet !

Nitaren Helge
Eriksson på
flottören till
trafikplanet.

Albin Ahrenberg
ger full gas
för start med
första gruppen.

Allt under
kontroll! Farväl! Kanske vi ses?

”Spökflygare” har
landat vid Herrgårds-
badet! Ingen vet
vem han var! Säkert
här på ”hemligt
uppdrag”? Någon vet?

Vid Sjölunda, på Sten-Eriks brygga åkte särkarna på och folket i! Här
för Jesus!
Brygghusen förr
fyllde flera funktioner. Vi befinner oss i Backa vid sjön Vågaren.

Blött, blött men
sött, sött! ¤ Är vi tvungna till det här undrar duon?
Är det kanske de
finska flyktingbarnen som bodde ett tag på Tallebo?

Hur kul är det
här? ”Jag blir bara trött, trött! Här simmar mört, mört”!

Röda vägen mot
Sjöängsfallet till vänster i bild med anslutning till 249:an mot RYA,
Skottbackarna och Lindesberg. Koppom smedernas boningshus bakom kyrkan
och skolan. Herrskapsberget därom till höger, gravplatsen från 1853
och bad bryggan.
Nakna badsugna
nedanför Herrskapsberget.
Badplatsen
nedanför Herrskapsberget, Helmer Gustavsson
och Gösta Berglund
stående i vattenbrynet, flera i vattnet!

Britta Alderin
kopplar av vid Kilhällen.

Kilhällen har
alltid varit ett populärt ”tillhåll” !

Wedevågholms
hällar lockar till solbad. En fri
vattenspegel 2 km.
mot skogsklädd horisont.

Krukmakare
Örtbergs döttrar mediterar på holmen 1921.
Roland Elgström på
holmen 1956 med Kilhällen i bakgrunden.
Hans och Simon
Eriksson på Wedevågholms solvarma hällar -82.
Folkskollärare
Göte Segeland lärde oss alla att
simma, vid
Herrgårds badet, på 1950-70 talen!
En överlycklig
kvartett som klarat kandidaten!
Simon vid stranden
Sikersvik-Österängen, Kilhällen t.h..

Sommarrobryggan,
blev tillgänglig för sol och bad, på 1960-talet.
Sonny, Irja,
Pernilla och Veronika lapar härligt solsken en sönda´!

Studeranden OLGA
från Týn nad Becvou simmar lugnt mot bryggan.

Veronika
Gustavsson och Simon Eriksson lär sig simma!

Tre killar på
torra land! Ska de kanske ut med optimisterna?

Nej men hallå! Köp
blåbär! Ingår detta i simundervisningen?

Snickartorpsbadet
nedanför Östra fallet ut mot Wedevågssjön.
Snickartorps Badförening
verksamheter vid ”Torpet”, omkring
år 1932 |
|
|
 |
 |
Under vajande fanor
från högsta nivån står flickorna beredda att kasta sig ”ut i det
okända”! Påhejade av släkt och vänner ska Simskolan vid Snickartorp visa
vad den går för, vid slutproven, sommaren 1932. Landslagets Arne Borg är
beredd med lagerkrans! |
Några ”Badflickor”
på närmare håll! Här är det tydligen långgrunt? Platsen borde vara
Trädgårdsviken eller är det
Lillöns norra udde? Hur som helst, de
väldrapperade damerna är, från vänster: Rut
Kolmodin, Lisa Svärd, Alva Lundin och Ingrid Sandberg. |
 |
 |
Segraren ”promoveras”
med lagerkrans av tillresta simmarässet Arne
Borg, som placerat sig strategiskt nära tegelbruksbron, lite uppströms
men ej synlig i bild. Kanske är det far och mor som syns i profil uppe
vid själva Snickartorpet. ”Äras den som äras bör”!
|
Här ses
”Hederskompaniet” samlat med Tegelbruket i bakgrunden. I mörka kostymer
och svarta hattar betraktar männen badföreningens
”arena”. Damerna i publiken bär långkappa, så vi får anta att det blåste
snåla vindar den här dagen? Ny”promoverant”!
|
 |
 |
Mycket folk har
samlats på hällarna vid ”Torpet”! Simsträckan var markerad tvärs över
Bohrsån. Två nivåer ses i hopptornet och
alla ur Simskolan bär tidstypiska baddräkter.
Kursen hade
föregåtts av”torrsim”under
arkitekten Ruben Lindgrens ledning från Linde. |
Nu till de riktigt
stora badpojkarna!
På Snickartorpets hällar ser vi halva Wedevågs
Vattenpololag pusta ut i halvtid under en match nere på ån. Från vänster
ser vi nykterhetskämpen Erik Molin, förmannen Kurt Högman och redaktör
Leo Alderin, ÖK. |
 |
 |
Wedevågs
Vattenpololag, här samlade med boll och allt, vid Snickartorps
Badanläggning. Vi ser i främre raden och sedan bakåt från vänster: Olle
Gustavsson, David Davidsson,
Erik Lindkvist(?), Birger
”Pliggen” Johansson, Leo Alderin, Kurt
Högman och Åke Öberg. |
Snickartorps
Badanläggning, lite mer nerströms.
Här ses i bakgrunden Tegelbruksbron över mot
Bäckholm. Wedevågs hus Nr. 2 och 3,
dvs uppförda på
grunderna till Tullstugan och Krogen på höjdsträckningen. Simskolans
trampolin ligger för dagen övergiven! |
 |
|
Nu har dagens första
”elev” till Simskolan infunnit sig! Linnea Gustavsson har parkerat på
den solvarma hällen och ler i samförstånd mot
fotografen.I sluttningen upp från stranden ser man hur leran
grävts ur. Hagen är till för de riktigt små som bara vill leka i
vattnet! |
|
|
|

Badbryggan –
Herrgårdsbadet - Trädgårdsviken.


Ytterligare andra
badplatser finns naturligtvis runt fagra Wedevågssjön, men till det
behövs båt för att med egna ögon upptäcka och prova dessa okända
”oaser”! |