|
Arkivet |
||
|
Wedevågs bruk och dess folk i samhället. Artiklar publicerade mellan åren: 1987
till och med 2001 Nyckelord för den läshungrige
kan vara enligt följande : amatörteater , Skribent för artiklarna har varit Hans
S. Eriksson som även har gjort
Pärmförsedda”studiehandledningar.” Lokalt material för västra Västmanland Käglans RÖVARBORG, -från
5-600-talet. Dokumenterade ransmän från: 1471-1472
Nidarosvägen genom Klarälvsdalen
och vidare gm Trysilälva mot Trondheim.
Olav II
Haraldsson blir efter sin död, - Olav den
Helige även kallad Olav den digre, 995-1030, kung av Norge 1015-28, son till Harald Grenske. Olav räknade sina anor från Harald Hårfager. Deltog som ung i vikingatåg i östersjöområdet och i västerled, stred i England och Normandie och uppges ha blivit döpt i Rouen.Återkommen till Norge 1015 hyllades Olav där som kung. Han verkade med stor energi för att stärka riksenheten gentemot de olika fylkenas stormän,fortsatte också med anglosaxiska missionärers bistånd Olav I Tryggvasons strävanden att kristna norrmännen.
Den norska kyrkan anslöts dock till Hamburg-Bremen, troligen som en motvikt mot den dansk-engelske kungen Knut den stores anspråk på herravälde även över Norge. Olav lierade sig med Anund Jakob av Sverige;hans giftermål med dennes syster Astrid blev alliansens bekräftelse. Men Knut besegrade de förbundna vid Helgeå och lyckades 1028 med norska stormäns hjälp fördriva Olav, som tog sin tillflykt till Ryssland. Då han med svenskt stöd sökte återta sitt rike stupade han i slaget vid Stiklestad i Tröndelag 29 juli 1030.
Men vi ska möta Olav när han i yngre år även seglar på Mälar-en. Olav visas alltid med stridsyxan i högsta hugg! En källa gör gällande, att när Olav med sitt fartyg en gång passerade Tors-hälla, Tors legendariske hammare, här byttes genom att Olav fick en höjd stridsyxa som sin symbol. Hällen för Tor övergavs som offerplats och man inrättade sig i ledet och erkände krist-endomen som den nya tron.Torshälla bevittnade på våren 1029 hur Olav med följe återigen seglar österut,denna gång till Ryss-land för ett besök hos Kung Jaroslav och Drottning Ingegjerd.
Olav övervintrade hos Kung Sigtrygg i
Närke, sedan han lagom till julhelgen 1028 med släde inkommer från
Norge över Eidsko-gen
med Astrid, Ulvhild, deras dotter,
Magnus, son till Kung Olav, Ragnvald Brusason,
Arnessönerna Torberg, Finn, Arne och
ändå fler landsmän, av honom utvalt folk på färden. Tre skalder
följde Olav var han gick, dit han reste, färdiga att
ned-teckna vad som sades, det som
gjordes. Här fanns båtsmän och timmermän med verktyg, beredda att
kommande vår tillverka: skepp med beslag, segel och rep, - sen mot
Ryssland.
1........................................................................titel och omslagsbild -..........................................................................innehållsförteckning 2.........................................................................innehållsbeskrivning 3-8.......................................................kärlek och omsorg i vikingabyn 9-12............Olav företrädde den anglosaxiska delen av trosuppfattningen 13-15.................................................................vändpunkt i Torshälla 16....................................................................karta från vikingatiden 17-48................Snorres ”Heimskringla”:OLAV DEN HELIGES SAGA, Del 8 49-72................ –”- -”- -”- -”- -”- -”- 9 73.............................sonen Magnus förs från Ryssland till Norska tronen 74..............................................Leif Eriksson och Vinland, år 997 ef.Kr. 75-79.............................................................kampens början och slut 80-86...................Olavs skald Tormod diktar och dör (övers. till svenska) 87-94........”Strax före Stiklastad”,ur Isländingaboken ( -”- -”- -”- ) 95-97.....................................................”Slaget vid Stiklestad år 1030” 98-99.............................................S:t Olof och pilgrimer i hans fotspår 100-102..........ansedel Olav II den Helige Haraldsson och drottning Astrid 103-105...............om kvällen och på morgonen före slaget vid Stiklestad 106-107....................Olavs skald Sigvat mottager det >Gyllene svärdet> 108...............................................spjutet ändar Olavs liv vid Stiklestad 109............................................................................kampen är över 110....................................................................Nidaros en vallfarsort 111................................kung Sigtrygg av Närke får julfrämmande 1028 111-113........................................................S:t Olavs källa i Hardemo 114-116...................Hardemo och Sigtryggs Skeftasberget (förr en borg) 117-122...............Hardemo socken, kyrkan, dopfunden vid S:t Olofs källa 123-125.........................Riseberga kloster från 1100-talet (Cistercienser) 126-128-Olof II Haraldsson, Olav den Digre och Olav den H. på Biblioteket 129-156..........Olof den Helige och Jarl Sigtrygg, framforskat av B.Waldén 157......................................................................Innehållsförteckning
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
Olavs svenske vapendragare och befälhavare av den jämtländska styrkan och anhängarna från Svitiod vid Stiklestad år 1030, var ARNLJOT GELLINE. Olavs stödtrupper understeg till antalet Knut den Stores (här kung över Danmark och Norge) ,Olav själv i landsflykt från 1028 till Svitiod, 1029 avseglar genom Mälaren mot Ryssland, här kallat Gårdarike. ARNLJOTS ”biografi” väntar f.n. och ligger opublicerat med cirka 200 A4-ark.
Dessa med förtecknet”Heliga”hyllas nu av en hel värld!
Sedan Birgitta Birgersdotter vid endast tretton års ålder blivit bortgift med riddaren och lagmannen Ulf Gudmarsson, vars far ägde Tuna gård vid sjön Väringens södra strand,får vi samtidigt insyn i svärföräldrarnas öden vid Öjebo (som platsen lär ha hetat).Ulfs far Gudmar Månsson av Ulfåsaätten var även han riddare och lagman, fast i Västergötland, åren 1312-1313.Både borde ha haft ett eller flera fingrar med vid upprättandet av Västmanlands landskapslag som förbereddes och utkom 1350.
Birgitta och Ulf företar sin pilgrimsvandring till Nidaros och Olof den Heliges grav 1339, fem år före Ulfs sjukdom och bortgång. Oavsett om de utgått från Alvastra, Ulfåsa eller Vadstena, torde vägen de ha följt den färdväg som den katolske biskopen Olaus Magnus prickat ut som vandringsled för pilgrimer på sin karta, upprättad 1539. Besök kan ha gjorts hos Riseberga kloster, Vårfru klostret i Örebro och andra, nu icke kända företeelser på färdvägen upp och igenom Nora/Linde och fram emot mötesplatsen för Romboleden (från Mälardalen) vid Grangärde.
När Birgitta och Ulf företar sin pilgrimsfärd mot Trondheim är det 309 år sedan Olof II Haraldsson stupade vid Sticklestad 1030. Olofs måtto var att Norge skulle ansluta sig till den Engelska uppfattningen av den katolska relegionen. De norska stormännen i fylkena ville annorlunda! För deras del hade man valt den tyska kyrkans inriktning.Avgörandet skedde vid Trond-heimsfjorden dit fylkesmännen samlat en stor här. Olof som återkommit från Ryssland kom vägen genom Jämtland varifrån många följde Olof över kölen. Jämtarnas legendomspunne Arnljot Gelline blev härförare för bonderepublikens stridskarlar.
Birgittas dotter Katarina får avslutningsvis avrunda den här ”utflykten” till medeltiden med personliga vittnesmål kring föräldrarnas förehavanden. Vi följer Katarina i n på Riseberga kloster, dit även hennes syster skrivs in. Här får vi bevittna hur livet framskrider i klostermiljö, men även ta del av de val som det medeltida klosterfolket måste besluta sig för,innan portarna sluts och man tar på sig tagelskjortan för kanske resten av livet
Den Heliga Birgitta, dottern Katarina och alla de pilgrimsvandrare till Trondheim och Nidarosdomen som vallfärdat till åminnelse av Olav II Haraldsson,Olav den digre eller Sankt Olav, alla de cirka 30.000 besökare per år som under 500 år trampade munkstigarna upp mot domen i Trondheim,denna den katolska kyrkans ståtligaste och mäktigaste byggnadsverk i Norden, alla dessa tillsammans, hyllade och imponerades av alla de under som följde efter dödsögonblicket i Stiklestad.
För min egen del(undertecknad)så har Nidarosdomens skönhet och prakt effektivt undanhållits mig i ett halvt decennium. Mitt första försök inleddes 1956, följt 1966, 1976, 1987 av ytterligare tre. Först två år efter Trondheims 1.000-årsjubileum, 1997, dvs, år 1999 öppnades portarna till, denna norska helgedom, vars like är obeskrivlig. Väl inne, absor-berar de mörka väggarna, allt ljus.En behaglig svag dager möter besökaren. Du blir ett med Dig själv...! ”Du må pröve dette” . . . !
Förlag: Källängen Printer 2007. Pärmad: Stara, Brno,CZ. Innehållet valt, av: Hans S Eriksson Faktamaterialet är hämtat från angivna källor.Bilderna skall i någon mån förstärka och illustrera texten.
Sidor och Innehåll : 1.................................................................omslag till senare upplaga 2-3.....................................................innehållsförteckning/introduktion 4-6..............Birgitta förmäls med Ulf Gudmarsson (18 år) på Ulvåsa 1315 7.........................................Birgitta som 13-åring beskyddad av lagmän 8-17....Birgitta vid sjön Väringen och Käglan med svärföräldrar 1328-1330 18-20..Birgitta och Ulf (Vadstena och Alvastra) vallfärdar till Nidaros, 1339 21..........................Olaus Magnus anger pilgrimsvägen på 1539 års karta 22-23...Grangärde o Söderbärke knutpunkter till Romboleden fr. Munktorp 24-26..........................beskrivning av munkstigar, klädsel och utrustning 27-31...........................................Härjedalens böneorter och rastställen 32-33......................”Pilgrimsstigar och handelsvägar” av Per-Erik Wåglin 34-35.Jämtlands andel i handelsutbytet från Levanger i Trondheimsfjorden 36-40..dottern Katarinas vittnesmål om pilgrimsvandringen o dess orsaker 41-45...........Birgitta vid sina drömars mål – Nidälvens mynning (Nidaros) 46-47......tidsaxel 1303-1373, visar även andra vandringar till pilgrimsmål 48-53..hemåt genom Tröndelag, Dovrefjell och Gudbrandsdalen på 35 dar 54-57................................................detaljer kring Trondheims historia 58-59..Armfeldts kartor fr. 1718 visar norra delen av Republiken Jämtland 60-62.biskopar/kungar krönts o begravs i Norges fd huvudstad;Trondheim 63.......................................1818;-samling kring fornnordiska gudaidéal 64-65.............den norsk-svenske kungen Oskar II på slädparti över Kölen 66-70.............fasta och späkelse präglade pilgrimerna - vad åt Riddarna? 71-73.....kyrkomålningar av Birgitta, frimärket 1941, prov på handskriften 74.dottern Märta ingift i Norge, får dottern Ingegärd, blir hovdam till......- 75..-den blivande Nordiska drottning Margareta,Valdemar Atterdags dotter 76..................................på 1370-talet bevittnas Birgittas uppenbarelser 77......Birgittas föräldrars vackra gravhäll avbildad från Uppsala domkyrka 78-82..I Birgittas väg gm Sv. nämns Örebro hus/kung Sverkers Riseberga 83-84...............................................................Risebergs nunnekloster 85........Ulf avlider 1349. Deltog han vid instiftandet av landskapslagarna? 86-90........................VårFru- eller Carmeliter Klostret i Örebro från 1291 91-103..................år 1383 doneras Koverboda hytta till Vadstena kloster 104-112.............munkar bränner tegel och bygger de första stenkyrkorna 113.........................................................medeltida kloster och sjukhus 114-133...................vad munkar byggt skulle förfalla, men livsverk bestå 134-137.Gustav den 1:e ”sätter in stöten”! Avvecklar den katolska kyrkan 138-141..........Den hellige Katarina av Vadstena (av Sverige)(1331-1381) 142-144.......Katarina af Vadstena betjänade även Riseberga nunnekloster 145..........Riseberga kloster i artikel från Svenska Familje-Journalen 1874 146-154............................Riseberga kloster kanske förekom redan 1180 155.......................................Katarina Ulfsdotter beskrivs i uppslagsverk 156-158........................Sankta Katarinas skrinläggning och kanonisering 159-160................................................S:ta Katarina i Trönö och Visby 161-167............Katarinas väg genom mognadsprocessen till Helgongloria 168-169Riddarens vardag gav jord o fiskfjäll under naglarna. Men pengar? 170......................................................................innehållsförteckning
|
||
vedevag.se © |
||